Idag så var det då slutligen dags - Första besöket i skolan med "snuttan"...nu går det alltså inte att undvika längre, min lilla "baby" är ingen "baby" längre - vad ska man säga, de växer så det knakar och man har ingen chans att påverka utgången!!! Buääääää..... Vill inte att barnen ska växa upp (för det betyder ju att jag bli gammal...!!!) men inser att man får sitta vid sidan av och se tåget bara svischa förbi i överljudshastighet.... Älsklingarna, vart tog tiden vägen???
Ojojoj...där blev det lite väl sentimentalt, men sån är jag - gråtmild och snörvlande....haha, det blir nog bra!
5 Maj idag! Om exakt 41 dagar är mitt lidande över - då har jag lämnat in min sista deklaration och jag kan pusta ut och vara lite ledig...(men bara lite...) Dessvärre återgår man ju till det "normala", vilket (för mig) innebar en hel del jobb ändå...men vad ska man göra?!
Om dygnet ändå hade fler timmar...det borde finnas en depå någonstans där man kan låna tid när det skulle behövas...ett par timmar här och där (som man inte behöver lämna tillbaka!)..hm, det vore något det...
Ska jobba lite till innan det är dags att "nanna kudde"....
Sov gott mina vänner
Kom ihåg: ser man till insidan är alla vackra människor! (Åtminstonde de flesta)
Kram,
Ylva
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar