Snart så....

...är sommaren här!!! Måste erkänna att jag faktiskt börjar gilla sommaren mer och mer! Isbjörn som jag är så tycker jag det är jobbigt när det blir för varmt och sitter mest i skuggan när solen skiner - men redan förra året började jag känna en viss behaglig känsla när värmen föll på - härligt?! Ja, kanske... Än så länge har jag bara tyckt om solen, men det kan ju bero på att det inte är så varm ännu! Det blir nog en kanonsommar....dock ingen "beach 2009" men jag får helt enkelt ändra det till "beach någong gång i livet".... Jag njuter av familj och vänner som aldrig förr och min deadline den 15 Maj innebar en lättnad som inte går att beskriva...det gick 3 dagar, sedan fick jag feber, huvudvärk och munsår... Härligt med stress!!!!!

Nu har jag en deadline till på fredag och en som skall nås till den 15 Juni...sen börjar sommaren för mig - inte så mycket ledigt kanske, men korta arbetsdagar och mycket njuta av familjen! Och för att inte tala om resan till New York i september! Vi åker dessvärre på sonens 8:e födelsedag och är borta i en vecka - vi ser det som en något sen bröllopsresa (fast vi är 5 som åker - än så länge...). Det kan nog inte bli annat än bra... Jag längtar, 4 månader går fort...

Nu ska jag sätta mig och jobba lite till så jag slipper jobba kvällar i veckan!

Ha det gott så länge!!


Kramar i massor,

Ylva

"Elin är här och William är här, å vad roligt att....är här..."

Idag så var det då slutligen dags - Första besöket i skolan med "snuttan"...nu går det alltså inte att undvika längre, min lilla "baby" är ingen "baby" längre - vad ska man säga, de växer så det knakar och man har ingen chans att påverka utgången!!! Buääääää..... Vill inte att barnen ska växa upp (för det betyder ju att jag bli gammal...!!!) men inser att man får sitta vid sidan av och se tåget bara svischa förbi i överljudshastighet.... Älsklingarna, vart tog tiden vägen???

Ojojoj...där blev det lite väl sentimentalt, men sån är jag - gråtmild och snörvlande....haha, det blir nog bra!

5 Maj idag! Om exakt 41 dagar är mitt lidande över - då har jag lämnat in min sista deklaration och jag kan pusta ut och vara lite ledig...(men bara lite...) Dessvärre återgår man ju till det "normala", vilket (för mig) innebar en hel del jobb ändå...men vad ska man göra?!

Om dygnet ändå hade fler timmar...det borde finnas en depå någonstans där man kan låna tid när det skulle behövas...ett par timmar här och där (som man inte behöver lämna tillbaka!)..hm, det vore något det...

Ska jobba lite till innan det är dags att "nanna kudde"....

Sov gott mina vänner

Kom ihåg: ser man till insidan är alla vackra människor! (Åtminstonde de flesta)


Kram,

Ylva